Vem e jag??

Jag e nog en väldigt konstig person o absolut inte den lättaste att leva med... Det vet jag redan...
De finns inte många människor som känner mig utan o innan och vet allt om mig...
För tillfället tror jag att det är EN som gör de... =)

Jag e nog ganska stark och kan hålla masken ganska bra, men innuti är jag nog svag o liten, men ändå inte...
Jag e väldigt öppen men släpper gärna inte in nån i mitt hjärta som jag inte känner att jag kan lita på till 300%
Men måste man göra de... Måste man öppna sig helt för alla man känner...
Jag finns här för alla mina vänner, alltid o lite till men är de nått jag avskyr så är det när man tar mig förgiven...De gillar jag absolut inte... Men jag ställer upp för mina nära o kära så fort dom behöver mig, vare sig dom ber om de eller inte...
Men ibland vore de inte helt fel om nån bara kunde läsa mig o se när jag behöver hjälp tillbaka... Jag ber inte om de i första taget, men kan självklart göra de...
jag e inte stolt på de sättet... men samtidigt så måste man respektera när jag kan själv... =)

Naturligtvis har jag min stolthet och jag ger inte vika i första taget men jag vet när de e dags att ge upp...
Jag kan vara ganska kluven ibland, som när jag tillexempel inte alls vill ha något förhållande men håller på att bli kär trots allt...
haha
de speglar nog mig ganska bra.... att saker bara händer mig... plötsligt så bara händer de... =)
Vet att jag kommer träffa någon så småningom o säkert leva me den i många år framöver men inte för alltid... de e jag säker på...
om "den rätta" finns?? Ja aboslut... De finns "den rätte" för alla människor... Men för vissa kanske de finns fler....eller....
Vem säger egentligen att just han eller hon är rätt för just dig... ??
När vet du de??

Jo visst, många säger att man bara vet, helt enkelt.... jo de kan väl vara sant... Men man kanske e rätt för varandra på ett sätt men inte alls på vissa sätt...

Nåja... hur som helst så ska jag vara singel ett bra tag framöver även om jag träffar nån då och då... och då menar jag inte KK eller nått sånt... Men visst kommer jag träffa nån under tiden som singel...
Men behöver ju inte bli nått super allvarligt för de...
Huvudsaken vi båda mår bra...
Förutsatt nu att han känner liknande för mig och de kan jag ju aldrig veta säkert....
Men men...

Sen kan man ju fundera var gränsen går mellan vänskap och förhållande...??
Men de tar vi en annan dag... =)